Min syster är en av de som flitigast läser det jag delar i min ”familjegrupp” i WhatsApp och i princip den ende som kommenterar något där. Hon hävdar att hennes motiv för att vara med i denna grupp är för att hon ”bryr sig” och för att jag ”ändå är hennes bror” (och att hon bara läser ibland…. 😉) Jag vill påstå att hon är med för att hon vill hålla koll på vad jag skriver, och för att få lite chanser att positionera sig och gärna försöka misskreditera mig lite ”diskret”.
Känner hon sig hotad?
Jag får en känsla av att hon känner sin roll/position i familjen en smula hotad. Hon är van att sköta mycket av ”samtalet” i familjen, såväl det öppna som det ”privata”…… Jag har skrivit om detta förut men jag tar det igen…. ☺️
Jag vet en hel del om såväl min systers barn som deras respektive min svåger, hans föräldrar och hennes väninnor…. och så gott som all denna ”information” har jag fått av min syster.
Min ”biljett” ut ur det dysfunktionella
Insikten om detta var en viktig del i min insikt om att min kära syster kanske mest handlade i eget intresse, hur ”förstående”, lyssnande och ekonomiskt generös hon än var gentemot mig och andra i familjen.
Överskattar jag min förmåga?
Om hennes roll verkligen är hotad vet jag inte men jag jobbar vidare ☺️ inte för att ta över den utan för att underminera den dysfunktionella stabiliteten som hon jobbar så hårt för att upprätthålla.
Det är ett bitvis ganska tufft och väldigt ensamt arbete men det är en kamp för mer än emot. En kamp för att vi alla skall kunna ha sunda personliga relationer med varandra (och oss själva….) och inte relationer som kontrolleras/begränsas av och behöver godkännas av nån tredje part (nu levande eller död…)
Samma mönster olika aktörer
Det är precis samma kamp/problematik som jag nu har att hantera här i min nya familj och det som gjort att jag och mina två äldsta barn, till dags dato…. så gott som helt förlorat drygt 18 år av vår relation. En relation som inte var optimal men inte var väldigt dålig (?) när jag levde med deras mor men som kunnat förbättras därefter och, vill jag tro ☺️, fortfarande kan.
Jag är inte längre ett offer 😈😉
Jag är inte på något vis det enda ”offret” för denna problematik (”familjetradition” 😉) men jag försöker göras till/framställas som ett avskräckande exempel på hur det går för den som ”gör uppror”. Ett avskräckande exempel som (åtminstone i förhållande till familjen) blir till en självuppfyllande profetia så länge alla ”samarbetar”.
People have the power ✊️
Det är givetvis inte bara min syster som är problemet, alla har ett ansvar, men det är hon som jobbar mest aktivt på att upprätthålla det. Det är dock inte heller hon (eller någon annan) som har makten och förmågan att ändra något utan vi andra, förutsatt att vi vågar lita på oss själva och varandra 👊❤️🙏
Familjen 