Psykologiska gränser är ett mycket viktigt begrepp för den som vill förstå mänskliga relationer. Särskilt viktigt för oss som vuxit upp i en miljö med väldigt otydliga gränser mellan var ”jag slutar och du börjar”, alltså med emotionellt omogna/narcissistiska föräldrar.
Gentemot omgivningen
Att gränser är något vi, för att må bra, behöver sätta mot människor i vår omgivning är väl ganska allmänt känt. Vad som inte är lika allmänt känt är hur svårt det är att sätta och ens identifiera dessa gränser när vi vuxit upp i en omgivning där vi varit tvungna att fokusera mer på andras känslor, behov och begränsningar (gränser..) än våra egna.
Mitt förhållande till dessa 6
- Jag var aldrig bekväm med kramar från morsan men det respekterade hon inte.
- Att manipulera mig känslomässig har varit rena barnleken. Jag minns Ullas kommentar (innan vi träffats) ”Finnns du på riktigt?” Jag tog det som en komplimang men jag tror hon såg mig mera som ett ”säkert objek” På sätt och vis har jag själv manipulerat genom att inte sätta gränser i utbyte mot att bli ”älskad”.
- Både ja och nej, som så många andra har jag ju varit en ”sann liberal” (socialist) och året jag träffade Ulla röstade jag t o m på FI! ☺️ Nu tänker jag betydligt friare medan min syster uttryckligen begärt att jag skall respektera hon inte vill ta del av något som ”vars syfte är att ändra hennes ståndpunkt”.
- Att hålla kontakt med sig själv och sina känslor i alla relationer är vägen till läkning och något jag fortfarande jobbar med.
- Även på det området har jag (vi) lite att jobba med….. fast säga och respektera nej har jag inga problem med 😊
- Materiellt…… Här har jag fortfarande mycket att jobba med. Jag är fortfarande väldigt dålig på att hävda mig materiellt och ekonomiskt, ett område där jag är extra utsatt nu.
Gränserna är ditt ansvar
Såvida du är någorlunda vuxen och inte är utsatt för fysiskt tvång och övervåld så är dina gränser helt ditt ansvar. Ditt ansvar att såväl upprätthålla som identifiera och inte överskrida. Du måste själv vara/bli medveten om var dina gränser går och sedan inte själv överskrida dem. Inte överskrida dem genom tillåta andra eller själv göra saker som inte känns ok. Enklaste sättet att illustrera detta är väl i en sexuell situation.
- Att någon visar uppskattning av dig som en sexuell varelse är inte att överskrida dina gränser, hur ointresserad du än är. Detta är något som många unga ”självständiga” kvinnor i väst inte verkat fatta.
- Om personen inte accepterar ett nej har denne person överskridit din gräns
- Om du går med på sex fast du egentligen inte vill har du överskridit din gräns
- Om du accepterar att ha sex på någon annans villkor har du också överskridit din gräns
Gränser och identitet
Att högljutt kräva att hela världen skall visa dig respekt genom att anpassa sig efter din självbild och din ”sanna identitet” är inte att sätta sunda gränser utan Narcissism. Den s k ”transrörelsen” innehåller många inslag av narcissism, något som många ”sanna och inkluderande liberaler” tyvärr inte alls fattar. Kanske för att det faktum att förståelse för ”förtryckta minoriteter” är säkra och lättförtjänta ”godhetspoäng” och dessutom placerar dem själva lite ”högre” spelar in…?
7 sekunder om hur Viveke Ramaswami och jag ser på Respekt
Nej vår identitet kommer alltid vara något vi ”förhandlar” med vår omgivning och om vår omgivning inte alls är beredd att förhandla får vi väl byta omgivning, i värsta fall flytta till Afrika 😉
Alltför snäva gränser
Utrymmet innanför våra gränser är där vi kan möta andra människor. Är våra gränser för snäva och rigida får vi svårt att skapa och upprätthålla sunda och utvecklande relationer. Imstsgramposten nedan, jag skrev 2019 handlar om detta
Healthy boundaries
Gränser kan vara mer eller mindre hälsosamma. Gränser som i relationer sätter absoluta gränser för vad jag får ifrågasäta eller ens prata (skriva) om är för mig osunda gränser som jag väljer att inte respektera. Det mest aktuella i detta gäller diverse familjegrupper jag haft i WhatsApp (där jag i något fall själv lovat att inte dela jobbiga saker, ett löfte jag nu tagit tillbaka). Den som inte tål att höra mina tankar och sanningar är fri att själv lämna eller t o m blockera mig. Jag kommer inte att springa efter någon.
Vilka gränser överskrider jag?
Att öppet på nätet dela historier online med exempel på Narcissism från min egen familj kan nog många uppleva som både gränsöverskridande och respektlöst. Mitt ”försvar” mot detta är att jag delar det öppet med ”hela världen” för att ingen vill diskutera problematiken inom familjen, för att öppenhet är det bästa motgiftet och för att alla, om än i olika grad, far illa av att det inte pratas om.
Familjen 